Om hur skogsmarken används idag

​

​

Du som botaniserar på hemsidan kanske inte alltid är så bevandrad i skogsfrågor.
Du har förmodligen aldrig varit i någon riktig skog. Jag menar en skog som fått utvecklas utan allt för mycket påverkan av människor. Sådan skog är underbar, men även en brukad skog kan vara fin.
Här nedan skriver jag kortfattad om hur skogsmarken används idag. Det kan vara bra att förstå vad man ser.

 

Jag utgår från marken och hur den nyttjas. Jag utgår från den mark som naturligt bär skog. Jag gör det mer systematiskt än vad som är vanligt.

 

Skogsmarken utnyttjas idag som:

​

Åker

De bördigaste skogsmarkerna har omvandlats till åker.

 

Beten

Skogsbeten var mycket vanligt förr i tiden. Idag är det ovanligt, men förekommer. Ofta med ekonomiskt stöd. Ofta har de växt igen med en mycket fin och spännande skog. Tyvärr kalavverkas denna skog i mycket snabb takt. De kvarvarande resterna borde skyddas.

 

Äng

Var vanligt fram till första hälften av nittonhundra talet. Finns knappt kvar. De sista resterna omvandlas ibland till ädellövskog, i reservat.
 

​
Odling av massaved, timmer och energi.

​​

Produktions fokuserad
Det helt dominerande nyttjandet av skogsmark.
Man eftersträvar att få så mycket som möjligt av tillväxten i stammarna.

Nästan all skog i sverige brukas med metoden Trakthyggesbruk. Det innebär att man planterar, röjer, gallrar och kalhugger.
Träden avverkas efter cirka åttio år. Bestånden är likåldriga.

På de marker som är FSC-märkta bör man lämna enstaka träd och ha tunna skärmar mot vattendrag. Om det finns riktigt värdefulla små områden så kan de avsättas som nyckelbiotoper där särskild hänsyn ska tas.
 

Produktionsfokuserad med miljöansvar.
En mycket liten del av skogen, försumbar.
Dessa områden är ovanliga och har ”kontinuitetsskog” vilket innebär att man inte kalhugger. Avkastningen blir lägre. Kanske ungefär tio procent.
 

 

Reservat.​

Mellan två och åtta procent beroende på hur man räknar och vem som räknar. Det internationella kravet är i konventionen för biologisk mångfald sjutton procent. De nya kraven från EU och FN är trettio procent.  Den säkraste inventeringen görs av Statistiska Centralbyrån. Där framgår tillexempel att i mellansverige så är mindre än fyra procent av skogen långsiktigt skyddad. Många av de fattiga länderna klarar internationella krav.

​​

Kortsiktigt skydd

Frivilliga överenskommelser.
 

Långsiktigt skydd
Enstaka procent av skogsmarken.

​

​

Bebyggelse, gräsmattor, vägar och liknande

​

I bebyggelsen finns ofta rester av gammal skog. Denna skog kan ha mycket stora värden. På landsbygden har skogen utsatts för intensiv trakthyggesbruk därför är de stora skogsytorna i stort sätt fria från det som glömts bort nära bebyggelse.

​

​

Aktivt informationsarbete

 

Sverige och Finlands regeringar driver tillsammans med skogsindustrin en intensiv lobbyingkampanj för att kalhyggen ska ses som hållbara.

​

​

Koldioxidlagring

Skogen lagrar mest koldioxid om den får stå orörd (gäller även gammal skog i våra trakter)
En tredjedel av kolet finns i det vi ser ovan jord. En tredjedel i rötterna. En tredjedel i svampar under markytan.

​

​

Biologisk mångfald

​

Skog som inte brukas får högre biologisk mångfald än den som brukas. Gammal skog har högre biologisk mångfald än ung skog.

​

​

Lokal ekonomi, rekreation, friluftsliv

​

Bruksmetoderna har stor betydelse för detta. Bästa sättet är att göra stigar och i övrigt inte röra skogen.

Trakthyggesbruk innebär att skogen är i stort sätt oanvändbar under två tredjdelar av tiden. 

​

​

​

​

Tillbaks till om skog klicka

​

Tillbaks till om skogspolitik klicka     

​

Tillbaks till Skogshubben

​

    

​