top of page

Om skogsbruk

Om Miljöanpassat skogsbruk klicka här

 

Om skogspolitik klicka här

Om skog klicka här

 

Kampanjen "Svenska Skogen" tilldelades Greenwashing-pris 2022 klicka här   

Om kunskapsresistens klicka här

Kommentarer till skogsutredningen 2020 klicka här 

En film om svenskt skogbruk. Mycket fakta och många professorer klicka här 

Om skogsvård klicka här   

En graf om hur olika skogbruksmetoder påverkar den biologiska mångfalden klicka här  

Om Svenskt skogsbruk och koldioxid, klimatpåverkan klicka här 

Till skogshubben

Svenskt skogsbruk

Man kan bruka skogen på många sätt. Helt dominerande är Trakthyggesbruk = kalhuggning, markberedning, plantering, röjning, gallring. Med en omloppstid på mellan sjuttio och nittio år.

Efter kalhygget gräver man i marken så att skogplantorna får en bra start.

Sedan planterar man förädlade skogsplantor, gran eller tall.

Efter cirka femton år har det blivit en tät ogenomtränlig massa av ungträd, då röjer man bort sådant som man inte vill ha kvar.

Efter en tid gallrar man och kan ta ut lite massaved.

Nu får skogen stå och växa till det är dags för att slutavverka, kalhugga igen.

Gallringen och röjningen eftersträvar att maximera tillväxten i stammarna, inte till grenar, andra trädslag och arter eller i krokiga böjda stammar.


Koldioxidinlagringen förbättras inte av röjning och gallring. Modernt skogsbruk släpper ut koldioxid, skog kan lagra stora mängder kol.  Läs om hur svensk skog lagrar koldioxid.

Orsaken till att trakthyggesbruket dominierar (c:a 98 %) är att det är ekonomiskt lönsamt i alla fall på kort sikt. Man har uppföljning på två till tre trädgenerationer.

En annan orsak är att skogsindustrin under de senaste sextio åren har drivit en intensiv påverkanskampanj för trakthyggesbruk eftersom det ger den bästa lönsamheten och mest skogsråvara.

Förvaltandet av skogsbruksmark domineras helt av personer utbildade i trakthyggesbruk.

Om man vill göra skogsbruket hållbart

Krav 1 (trakthyggesbruk, kalhuggning)

Skapa en miljömärkning för skogsprodukter som innebär att:

  • Ingen skog som aldrig varit kalavverkad ska brukas. Skyddsvärd skog ska ges säkert och långvarigt skydd.

  • Minst tjugo meter skärmar mot reservat, mot vatten och känsliga områden.
    Minst trettio meter, när det skyddsvärda har höga biologiska värden.

  • Förövrigt FSC krav.

Dagens miljömärkning är alldeles för svag så märkningen lurar konsumenterna. Dessutom är det lätt att kringå reglerna.

Krav 2 hållbart skogsbruk

Inför en annan miljömärkning som garanterar hållbart skogsbruk. Då måste det vara kontinuitetsbruk inte kalhuggning.

 

Krav 3 biologisk mångfald och klimat.

Kräv att all icke kalhuggen skog får säkert och långvarigt skydd

Om du vill lära dig mer om miljöfrågor så är Miljötrappan en utmärkt hjälp www.miljotrappan.se  

Förslag

Ta bort elsubventionerna för skogsindustrin.

Skogsbruk och miljö

 De flesta människorna blandar ihop skogsbruk och skog. Ju mindreskogen brukas dessmer biologisk mångfald. Men om vi inte brukar skogen så tjänar vi inga pengar.

I skogsbruket går det att tjäna extra pengar genom att förstöra miljön, så är det i nästan alla branscher.

För att minska miljöpåverkan så arbetar man med regleringar, tillsyn, rådgivning, lagstiftning, miljömärkning och frivilligarbete. Det är min absoluta övertygelse att detta inte har givit tillräcklig miljöhänsyn.

 

Skogsbruket minskar mångfalden  i skogen. Det är meningen med de flesta skogsbruksåtgärder.

Vid COP15 (december 2022) accepterade politikerna de vetenskapliga kraven på att trettio procent av mark och vatten behöver skydd. Det kan vara ett stort framsteg så länge det inte utnyttjas till greenwash. Det är avgörande på vilket sätt marken skyddas. Att som i sverige hävda att kalhyggen utgör skyddad mark är inte acceptabelt.

Det cirkulerar olika siffror på hur mycket skog som är skyddat i Sverige. De olika siffrorna beror dels på vad man menar med skydd och huruvida man inkluderar den fjällnära skogen. Enligt SCB är tillexepel knappt fyra procent av skogen i mellansverige skyddat. De som hävdar högre siffror inkluderar frivilliga tillfälliga avsättningar av till exempel impediment (mark där skog knappt kan växa, berghällar). De inkluderar också greenwash villkor så som att definiera kalhyggen som skyddad mark (Sveaskogs Ekoparker) .

Avkastning, effektivitet, lönsamhet

 

Skogsbruk ska ge avkastning, det är därför vi brukar skogen. Det är rimligt att försöka definiera vilken sorts avkastning vi vill ha, Det är så vi kan bedöma effektiviteten av de skogsbruksmetoder vi använder.

  • Lagring av kol

  • Energi

  • Hindra skadliga ämnen att göra skada. (läcka ut i vattendrag)

  • Bevara och skydda arter och den biologiska mångfalden

  • Rundvirke, massaved, ekonomisk ersättning

  • Sysselsättning

  • Jakt, friluftsliv

När vi gör åtgärder i skogen så innebär det att vi på olika sätt försöker optimera något eller några av det ovanstående..

 

 

Åtgärder som skulle göra dagens skogsbruk mer miljövänligt och effektivt

Reservat

Långsiktiga reservat är det bästa sättet att uppnå och bibehålla mångfalden. Reservat är nödvändigt.


Konvenitonen för biologisk mångfald kräver att sjutton proent av alla typer av mark får långsiktigt skydd. Vid COP 15 accepterade politikerna vetenskapens krav på att det behövs trettio procent. Sverige ligger långt lägre, bland det sämsta i världen. Om vi bortser från den fjällnära skogen så har vi inte nått fem procent ännu.

De sista resterna av skog som inte varit kalhuggen behöver ett omedelbart skydd. Av naturliga skäl så är just denna skog mest hotad. Den innehåller många gamla träd och ska omformas till trakthyggesskog. 

Skärmar


För att skydda känsliga miljöer. Vattendrag, reservat,  m m. Bör man lämna en skärm. Den miljömässiga kvaliteten på denna skärm varierar. Ofta tar man ut det grova virket och lämnar kvar ungträd och sly. Skärmarna som krävs för miljömärkning är dessutom löjligt smala, ofta bara någon meter.
Bredden på skärmen bör anpassas till vad det är som skärmen ska skydda. Runt ett reservat bör skärmen aldrig understiga trettio meter. Idag tillåts kalhuggning ända fram till reservat.


Det är förbjudet att bygga en sommarstuga vid vattnet, men du får kalhugga och markbereda (förstöra) ända fram till stranden.

Längre omloppstider

I svenska skogar ökar kolagringen markant om omloppstiden förlängs.

 

Olika bruksmetoder ger olika resultat

Man kan bruka skogen på många sätt. Helt dominerande är Trakthyggesbruk = kalhuggning, markberedning, plantering, röjning, gallring, kalhuggning osv. Med en omloppstid på mellan sjuttio och nittio år.

Kalhyggen

Trakthyggesbruk (kalhuggning) innebär största avkastningen när det gäller användbart virke, men den sämsta avkastningen när det gäller mångfald, utsläpp och kolinlagring. Trakthyggesbruket fungerar bra för jakt, men ger skogar med lågt friluftsvärde.

Ur energisynpunkt är det viktigt att ta hand om grenar och toppar.

Fördröjda kalhyggen.
Man lämnar en högskärm av vuxna träd som ger intryck av skog. När de nya träden vuxit upp tar man ut skärmen/de vuxna träden. Detta höjer friluftsvärdet, men påverkar i princip inte övrig avkastning.

Kalhyggesfritt skogsbruk
Blädning, dimensionshuggning, kontinuitetsskog m.fl.

Det används många olika metoder, gemensamt för dem är att avkastningen blir mycket bättre när det gäller  kolinlagring, mångfald, läckage och friluftsvärdet.

Avkastningen av virke blir lägre, 10-20 %. (Dessa siffror är osäkra eftersom vi endast har erfarenhet från någon enstaka trädgeneration. Många menar att traktyggesruk på några trädgenerationer  förstör marken så att kalhyggesfritt skogsbruk är lönsamast på längre sikt)
Kalhyggesfritt skogsbruk förekommer endast på mycket små ytor, troligen mindre än en procent av skogsmarken.

Lägg igen skogsdiken

För att öka mängden averkninsbara träd så har man dikat ut stora ytor av mossar och blöt skogsmark. När man dikar ut ökar förruttnelsen och koldioxid släpps ut. Idag är man försiktig med att anlägga nya diken. Om man vill maximera koldioxidlagringen bör många diken läggas igen. Dessutom är igenlägring ofta bra för mångfalden.

 

Sammanfattning.


För att ge rekommendation så måste man veta vad man vill ha, vad man eftersträvar.

  • Om man eftersträvar att maximera kolinlagring så ska man förlänga omloppstiden, köra försiktigt så att man inte rör om i marken, låta bli att rensa diken och ibland fylla igen dem.

  • Om man vill maximera naturvärden, mångfald ska man bilda reservat och bredda skärmar.

  • Om man vill maximera energiuttag ska man ta hand om grenar och toppar.

  • Om man vill maximera friluftsvärden ska man bilda reservat och använda kalhyggesfria bruksmetoder, man bör också röja stigar.

  • Om man vill minimera läckage ska man ha breda orörda skärmar.

  • Om man vill maximera den kortsiktiga ekonomiska avkastningen ska man kalhugga.

Det är viktigt att man är noggrann med de skötselåtgärder som man väljer, det blir ofta kontraproduktivt. Tillexempel ska man undvika att städa och ordna. Ställ dig alltid frågorna: Varför gör jag det här? Blir resultatet det jag vill?

 

 

Tillbaka till skogspolitik klicka här

  

Tillbaka till om skog klicka här   

Tillbaka till skogshubben  

bottom of page