Valmanifest 

Det ska vara dyrt att förstöra och lönsamt att göra bra saker.
Se till att skapa ett långsiktigt regelverk som ger trygghet och lönsamhet åt alla inblandade parter. Regelverket ska ha som målsättning att skapa "det goda samhället" där vi inte förstör vår jord. Regler, lagar, avgifter, stöd.


Den som förorenar eller förstör ska betala för de åtgärder som behövs.
Gör kalkyler på rätt sätt. Glöm inte kostnaden för att omhänderta utsläpp och dolda miljökostnader.

Sluta upp med att kringgå internationella och nationella överenskommelser.

Påverka våra internationella organisationer så att vi får bra internationella regelverk som leder till ett bra samhälle och inte förstör vår jord. Påverka politiker i andra länder

 

Några viktiga frågor att arbeta med:

  • Inför heltäckande koldioxidavgifter och koldioxidtullar. (Nationellt och internationellt).

​​

  • Stoppa de största utsläppen av koldioxid. (Nationellt och internationellt).

​​

  • Stimulera lagring av koldioxid. (Nationellt och internationellt).

  • Stimulera inlagring av kol i mark och skog.

  • Investera inte i sådant som kräver stål och betong.
    Tyvärr är vi i en situation där vi inte kan använda stål och betong. Produktionen släpper ut för mycket koldioxid. Vi är tvungna att använda det vi har eller alternativa lösningar. Det gäller fram till att det finns koldioxidneutrala alternativ.

​​

  • Förbättra internationella överenskommelser om kemikalier. Kräv stopp för miljögifter. Tillämpa försiktighetsprincipen på nya kemikalier.

​​

  • ​Skapa regelverk som stimulerar miljövänlig produktion och fördyrar miljöskadlig produktion.​
    Den som förorenar  och förstör ska finansiera både sina egna miljöåtgärder och kostnader för att ta fram miljövänligare metoder. Det måste bli dyrt att förstöra. Regler, lagar och avgifter.

  • Optimera med avseende på både produktion och kolinlagring.
    Exempel: När vi producerar mat så har vi på ett mycket framgångsrikt sätt optimerat produktionen. Vi producerar mer mat på mindre marker. Detta har vi gjort genom enveten och kvalificerad forskning, utveckling och utvärdering med fokus på mängden mat som produceras.
    Genom att optimera livsmedelsproduktionen på både kolinlagring och mängden mat så kan vi snabbt öka kollagringen i mark.

  • Ställ krav på att läkemedlen som staten finansierar tillverkas på ett miljöriktigt sätt.
    Speciellt i Indien är det ett problem och därifrån kommer nästan all antibiotika. Det går att göra utan att antibiotika läcker ut i omgivningen. Redan nu har vi rutiner för att ställa krav på innehåll och spårbarhet. Ställ även miljökrav.

  • ​Se till så att avlopp och avfallshanteringen sker så att miljögifter inte släpps ut. Det innebär att förorenat oftast ska brännas.

  • Ge inte tillstånd för sådant som är dåligt. (Sånt som håller oss kvar i fossilberoendet eller sprider gifter, eller förstör mark som är viktig för den biologiska mångfalden)

  • Stoppa och fördyra produktionen av sådant som inte bryts ner till ofarliga ämnen, speciellt om nedbrytningsprodukterna är bioaktiva.

  • Se till så att utsläpp inte påverkar känsliga och ovanliga marker och vatten.

  • Tvinga producenter att redovisa hur deras produkter påverkar miljön. Då måste man kunna spåra tillverkningen och deklarera innehåll. Miljödeklarationerna ska finnas tillgängliga på ett enkelt sätt.

  • Se till så att det utvecklas ett system för miljömärkning och miljöinformation om biobränslen.

  • Förbättra miljömärkningen av alla skogsprodukter. Den nuvarande fungerar inte. Ställ krav. Lyssna på vetenskapen inte på branscherna 

  • Förbättra miljömärkningen av fisk. Den nuvarande är för dålig. Ställ krav. Lyssna på vetenskapen inte på branscherna 

  • Se till så att konsumenter ska kunna välja hållbara produkter. Regelverk för spårbarhet, transparens och revision.

  • Tänk på att det billigaste och effektivaste säkerligen är att fossila bränslen stannar i jorden.

 

  • Inse att Nudging (snabb belöning) även påverkar politiker och andra beslutsfattare.

 

  • Reformera skogspolitiken så att vi uppfyller internationella överenskommelser.
    Det innebär att vi behöver mer långsiktigt skyddad skogsmark.
    Överenskommelser säger att sjutton eller trettio procent av alla typer av mark ska skyddas. För sverige betyder det att all icke kalhuggen mark behöver omedelbart skydd.

 

Var hittar jag min kunskap?

Kunskapen finns, det är dumt att uppfinna och utveckla sådant som någon redan vet.

Jag säger som Greta Thunberg "Lyssna inte på mig, lyssna på vad forskarna säger"

Mycket bra basfakta har jag samlat på www.miljotrappan.se  

På universiteten finns all kunskap lättillgänglig, på tre telefonsamtal kommer jag rätt. Även IVL är en bra källa till kunskap. Vetenskapsradion i P1 är en bra källa om man vill ha vetenskapen populariserad. Vissa myndigheter gör fina utredningar tillexempel Naturvårdsverket, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionen.
Internationella organisationer som FN och ibland EU gör också bra rapporter. När det gäller EU är det ofta politiserat och kompromissat.

Lobbyingorganisationer, tankesmedjor och branschorganisationer är dåliga källor för kunskap.

 

 

Tillbaks till sidan som heter "Om jag vore riksdagsman" klicka här 

Tillbaks till Miljöhubben klicka här  

Ett exempel på svensk miljöpolitik är skogspolitiken klicka här